Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Idéernas grotta av José Carlos Somoza

I ett upphittat manuskript från Platons dagar berättas att en av Atens framstående unga man hittas död. När Herakles Pontor, känd som uttydare av gåtor, tittar på kroppen inser han att den unge mannens till synes självmord i själva verket är ett mord. Tillsammans med Diagoras, den unge mannens lärare i Akademin, börjar Herakles söka efter sanningen bakom den unge mannens död, men det är minst sagt lätt. Många verkar ha alltför mycket att dölja, till och med den unge mannens familj.

Manuskriptet ska nu översättas och snart börjar han ana att det kanske finns dolda budskap i texten, budskap som ju mer han översätter, desto mer verkar vara riktade till honom själv.

Omdöme: En märklig bok. Och mycket, mycket intressant. Jag vet inte vad man ska kalla det egentligen men någon typ av metatextualitet kanske. Eller är det verkligen det även när man läst ända till slutet?

Jag tyckte i alla fall mycket om det berättartekniska grepp som används, det roade mig kungligt och jag hade oftast väldigt roligt när jag läste, trots att den ibland kunde kännas lite seg och långsam. Och slutet, upplösningen, är helt magnifik. Läs den om du vill ha något annorlunda. Och det vill du väl?

300 sidor
Utgivningsår: 2000
Originaltitel: La caverna de las ideas
Översättning: Karin Sjöstrand

Annonser

januari 14, 2006 Posted by | Betyg 4, Deckare, Extraordinär, Ovanlig roman | | Lämna en kommentar