Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Den röda vargen av Liza Marklund

Annika Bengtzon mår inte så bra efter att ha varit sprängarens gisslan, hon får panikångest med jämna mellanrum och hon hör änglar som sjunger för henne, förut bara på nätterna men nu även på dagarna. På Kvällsposten har hon relativt fria händer och kan skriva om det som intresserar henne, men kanske mest som en ömkande åtgärd, Annika har haft det tufft och hon är bra att ha på tidningen om man ser till kändisfaktorn.

Hon har länge varit insnöad på terroristvinklar på det mesta och nu åker hon upp till vintriga Luleå för att träffa en journalistkollega på lokaltidningen där uppe som säger sig ha fått korn på nya uppgifter om en trettio år gammal terroristattack på flygflottiljen som resulterade i att en värnpliktig dog. Försvaret har hela tiden tigit som muren kring det inträffade och ingen greps. När Annika kommer till tidningen för att träffa kollegan får hon reda på att han omkommit i en smitningsolycka kvällen innan. Annika åker till platsen för smitningen och finner där ett vittne till händelsen, en ung pojke vars uppgifter tydligt visar att det inte var någon olycka utan överlagt mord. Annika lyckas få pojken att gå till polisen med sina uppgifter och ett par dagar senare är han död, strypt på sitt pojkrum.

Helt klart är att de två morden är sammanlänkade av det faktum att pojken var vittne till det första mordet, men kan det vara så att det första mordet faktiskt har samband med att journalisten hade kommit på något om det gamla terroristattentatet? Så upptäcker Annika att det till båda offren kommit brev efter att de dödats, brev med citat av Mao. Och så dyker det upp ännu ett offer från en helt annan del av Sverige, till synes helt frikopplat, men även där finns ett brev med citat av Mao.

Änglarna i Annikas huvud sjunger för fulla muggar, fallet tar all hennes kraft i anspråk, hon har motgångar på jobbet och dessutom har hon anledning att tro att hennes man Thomas är otrogen.

Omdöme: När jag plockade fram Den röda vargen för att läsa den, var det mest för att jag kände att det nog var dags för något lättläst, icke-krävande och jag har lust att läsa Marklunds nya så snart den kommer i pocket, så det var väl helt enkelt dags för den här nu. Föga anade jag att jag skulle bli så positivt överraskad som jag blev. Marklund skriver själv i efterordet att hon tycker att detta är hennes bästa bok om Bengtzon hittills och jag är verkligen beredd att hålla med henne.

Historien känns, kanske inte trovärdig, men mycket intressant. Det är spännande, drivande och man vill inte lägga boken ifrån sig för att göra andra ointressanta saker som att umgås eller äta. Dessutom kändes det lite som att jag lärde mig något om det Sverige som varit. Ett Sverige som var parallellt med mina föräldrars ungdom, och böcker där man lär sig saker är alltid bra. Det står att böckerna om Bengtzon är fristående och visst är de väl det, men man vinner på att läsa dem tillsammans, för då blir det bättre, men oavsett om du läst de andra så tror jag att du kommer att uppskatta Den röda vargen.

411 sidor
Utgivningsår: 2003

juli 22, 2006 Posted by | Betyg 4, Deckare | | Lämna en kommentar

Mordet på jultomten och andra juldeckare

Innehåll:

Per Olaisen– Jul, jul är vår arvedel
Åke Edwardson– Dan före dopparedan
Hans Holmér – En annorlunda jul
Henning Mankell och Håkan Nesser – Ett osannolikt möte
Liza Marklund – Vedtjuven
Olov Svedelid – En god jul i alla fall
Jan Mårtenson – Mordet på jultomten
K Arne Blom – Den fjärde vintern
Ulla Trenter – Julen är barnens högtid
Björn Hellberg – Det stora jullugnet
Hans Alfredsson – Jultomtarna demaskeras eller My-mysteriet

Omdöme: Måste erkänna att jag inte kan säga att jag minns alla novellerna när jag nu skriver ner listan över dem. Vissa minns jag och andra minns jag en handling men kan inte koppla det till en författare och titel.

En favorit och en som jag absolut kommer ihåg är den mycket gemytliga samproduktionen av Mankell och Nesser som är så härligt oblodig och trevlig, där de låter sina respektive fiktiva gestalter av en slump mötas under ett snöoväder på julafton och där de dessutom träffar på två till osannolika gestalter.

Desto mer pretto tycker jag att Marklunds novell var. Så lyckligt är fan inte slutet. Lägg av, det är inte realistiskt! Irriterande faktiskt.

Problematiskt med novellen är ju att så mycket vill in på så lite utrymme, och det är sällan det blir helt lagom. Inte sällan tyckte jag att det var svårt att greppa plottens lösning och då går det kanske lite väl snabbt. Men det var trevlig och lagom avkopplande läsning. Har kvar två volymer som nog kommer väl till pass ett annat år.

144 sidor
Utgivningsår: 2001

januari 7, 2006 Posted by | Betyg 2, Deckare, Noveller | , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar