Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Svart stig av Åsa Larsson

På en isbelagd sjö i norra Sverige är en man nödd och tvungen att bryta sig in i en ark, dvs ett litet fiskehus placerat på isen för att kunna pimpla i värme. Väl inne i arken hittar han kroppen av en kvinna.

Anna-Maria Mella och hennes kollega Sven-Erik Stålnacke är de poliser som får hand om fallet med kvinnan i arken. De konstaterar snabbt att det är mycket med hennes död som är konstigt. Dödsorsaken är att hon blivit i princip pålad. Någon har stuckit henne med ett långt vasst föremål in genom bröstkorgen, genom hjärtat och ut ur kroppen på andra sidan. Men innan dess har hon torterats med elektricitet så att hon tuggat sönder tungan.

På samma ort jobbar nu Rebecka Martinsson som allmän åklagare. Efter sin mentala totalkollaps gjorde hon sig av med hela sitt stockholmsliv och flyttade hem till sin farmors hus igen. Där blev hon lockad att ta ett jobb för den lokala åklagarmyndigheten. Det är inne på hennes kontor som Sven-Erik Stålnacke genom att associera till de dräkter Rebecka brukar ha på sig, kommer på att han sett den mördade kvinnan i dräkt, på ett foto i tidningen för inte alltför länge sedan. Snart har de en identitet på henne och hennes bror och deras gemensamma vän och arbetsgivare är på väg upp för att identifiera henne.

Efter intervjuerna med brodern och arbetsgivaren står det än mer klart att det inte är mycket som stämmer med något alls kring kvinnans död. Det är något lurt med hela företaget Kallas Mining, där kvinnan hade en hög position, och likaså hennes bror. Rebecka som är en rackare på att se oegentligheter i företagsaffärer sätter genast tänderna i ärendet, samtidigt som polisen nystar vidare med intervjuer, telefonlistor och allmänna efterforskningar. Man upptäcker också en lokal journalist som börjat rota i Kallas Mining dött alldeles nyligen. Inte alls naturligt som hustrun ville få alla att tro. Man ser snart att Kallas Mining sprider död omkring sig. Frågan är bara om det är medvetet och vem som ligger bakom det.

Omdöme: Åsa Larsson är fenomenal. Hon har här skrivit en bok som tar tag i läsaren direkt och man har ingen chans att värja sig mot denna sugande berättelse. Egentligen blir det riktigt spännande först mot slutet, men luskandet under tiden är nog så spännande. Man kan av någon anledning liksom inte slita sig. Och det är ett gott betyg bara det.

Dessutom så gillade jag de övernaturliga inslagen. Kanske just för att de var så diskreta och inte alls tog den plats de hade kunnat få. Mycket trevligt tycker jag.

En bra deckare var det här. En riktigt bra deckare. Läs den vet ja!

424 sidor
Utgivningsår: 2006
Serie: Rebecka Martinsson del 3

Annonser

oktober 29, 2006 Posted by | Betyg 5, Deckare | | Lämna en kommentar

Det blod som spillts av Åsa Larsson

Det har gått två år sedan mordet på sektledaren Viktor Strandgård i Kiruna, och nu hittas ännu en präst brutalt och blodigt mördad. Även denna gång ser mordet rituellt ut, de skador som åsamkats kroppen det sätt som den placerats på är inte ogenomtänkta. Visserligen var Mildred Nilsson, som den mördade hette, präst inom svenska kyrkan, även om hon var en käring mot strömmen. Hon kom utomsocknes ifrån, med sin man som inte verkar säga flasklock, och sätter hela bygdens kvinnor i brand med sitt prat om feminism och jämlikhet. Hon var äckligt energisk och engagerad i det mesta. Kort sagt en tillräckligt jobbig människa för att det skulle finnas många som skulle kunna önska livet ur henne. Och även tillräckligt många karlar med vapen och muskler som handlar först och tänker sedan.

I Stockholm är Rebecka Martinsson fortfarande sjukskriven efter händelserna för två år sedan. Hon hoppar in ibland på advokatbyrån, men mest som kändisfaktor vid svåra och kritiska förhandlingar, hennes blotta närvaro verkar få de mest härdade förhandlare att skälva. Och av någon anledning får hennes chef för sig att det ska göra henne gott att komma hem till Kiruna och ta tag i trollen igen, och passande nog har de precis fått ett ärende som borde vara av lämplig storlek för Rebecka i hennes nuvarande sinnesstämning, nämligen att förmå den efterlevande maken till en mördad präst att lämna prästgården i Kiruna.

Omdöme: Nog är Åsa Larsson en duktig deckarförfattare alltid. Det är spännande, medryckande och samtidigt så skriver hon så att man känner in de olika personerna och känner med dem. Sympati är det minsta man fattar för personerna, samtidigt som vissa är synnerligen obehagliga. Samtidigt kanske det känns lite väl mycket som en upprepning av den förra boken. Kanske lite väl otroligt att just Rebecka som kastas in i händelsernas centrum igen. Visserligen är det Mella som undersöker och utreder men Rebecka är ändock där, och väldigt inblandad. Men Larsson lyckas ändå på något vis göra det tillräckligt trovärdigt för att man ska släppa dessa invändningar under läsningens gång. Och absolut är det läsvärt, mycket läsvärt.

Det ska dock bli väldigt intressant att se vad hon gör med nästa roman. Hon kan bara inte kasta in Rebecka i Kiruna igen. Eller?

408 sidor
Utgivningsår: 2004
Serie: Rebecka Martinsson del 2

december 17, 2005 Posted by | Betyg 4, Deckare | | Lämna en kommentar

Solstorm av Åsa Larsson

I en frikyrka i Kiruna hittas kyrkans andlige ledare, Viktor, brutalt mördad. Han är både slagen i huvudet, knivskuren och fått ögonen utstuckna. Anna-Maria blir inkallad till fallet trots att hon med anledning av sin långt framskridna grossess blivit satt på pappers-arbete. Hon och kollegorna inser snart att det finns spänningar inom församlingen som skulle räckt för att ta kål på ett helt dussin andliga ledare. Problemet är bara att församlingens tre präster uppmanat församlingen att inte prata med polisen, och de får inget ur dem.

I Stockholm får Rebecka Martinsson ett telefonsamtal från Sanna, Viktors syster, som vill att hon ska komma upp och stötta henne i denna jobbiga situation. Rebecka var tidigare en medlem i församlingen, visserligen långt innan Viktor fick sin nära-döden-upplevelse och uppmanade de tre frikyrkorna i Kiruna att gå samman till en. Hon var även Viktors så kallade flickvän och Sannas bästa väninna och stöttepelare. Egentligen vill hon verkligen inte ännu en gång hamna i en situation att ta hand om stackars, ömkliga, labila Sanna och hennes barn, men innan hon vet ordet av finner hon sig sitta på flyget på väg hem. Även Rebecka får anledning att fundera över de spänningar som finns i församlingen och Rebecka drar sig inte för att provocera och ställa mot väggen. Hon som själv begått en sådan dödssynd har inget att förlora i kontakten med församlingen och deras gud.

Omdöme: Väldigt bra deckare! Förtjänar alla utmärkelser den fått och ett gäng till. Otäckt att den kom i så nära samband med det som hände i Knutby. Har för mig att den faktiskt skrevs före Knutby. Något annat vore ju till och med osmakligt, men nu blir det mest fascinerande, när man vet att människor verkligen har kapacitet att begå så pass fruktansvärda brott i guds namn.

Som sagt återigen en mycket bra deckare av Åsa Larsson. Ska genast köpa hennes andra bok och läsa även den.

350 sidor
Utgivningsår: 2003
Serie: Rebecka Martinsson del 1

juli 16, 2005 Posted by | Betyg 4, Deckare | | Lämna en kommentar