Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Mörkrets väg av Michael Cox

Året är 1854 och platsen är en av Londons bakgator. En man knivskärs till döds av den enda anledningen att hans röda kalufs var lätt att urskilja och följa efter i skumrasket som kvällens timma ger. Någon var tvungen att dö och den röda kalufsen var det som gjorde att det blev han och ingen annan.

Mördaren heter Edward Glywer och brottet begicks enbart som förberedelse inför det brott som skall komma att begås. Han måste veta att han kan, att modet och handen inte sviker när det verkligen gäller, för han har ett mord att begå, ett mord som han väntat länge på och förberett sig noga inför. Ett mord som enligt Edwards sätt att se det är berättigat och nästan i självförsvar. För hans offer är även hans fiende sedan barnsben. En pojke som redan på pojkinternatet visade prov på elakhet och förslagenhet av förvånande kaliber. En elakhet, förslagenhet och sedemera även illvilja riktad mot Edward och som förstör Edwards liv och framtidsutsikter.

Edward förstår inte hur det kommer sig att just han är offer för denna elakhet, men ju mer han luskar och undersöker, desto mer inser han att det ligger en hemlighet i hans förflutna, en hemlighet som hans fiende anar och inte vill att någonsin ska kunna bli känd.

Omdöme: Det är svårt att sätta en etikett på den här boken, vad det egentligen är för något. Inte för att det är ett måste men det känns tryggt att kunna sätta in den i ett sammanhang och ha något att relatera till. På sätt och vis är det en deckare. Huvudpersonen undersöker sitt förflutna och finner ledtrådar för sitt fortsatta sökande. På andra sätt är den spännande och nästan en thriller. Samtidigt är det en skildring i besatthet och galenskap. En roman kanske kort och gott.

Och det är spännande, engagerande och även lite lätt tragiskt. Som läsare ser man Edwards resa nedåt, hur spiralen bara snurrar längre och längre ner. Hur han inte kan tänka klart, hur hela hans liv snurrar kring hämnden och det som rätterligen borde vara hans.

Men det kan vara lite jobbigt att läsa om när det inte går bra för någon. Det är dränerande på något vis, och särskilt när man anar att det inte finns någon väg upp igen. Och samtidigt var det en bra bok. Jag gillade framför allt den grå, smoggiga känslan och stämningen av 1800-talets London som jag tycker att boken förmedlade väl. En upplevelse och ett äventyr, även om jag nog inte kan säga att det var utöver det vanliga. Men läs gärna.

582 sidor

Utgivningsår: 2006, Sverige 2007

Originaltitel: The Meaning of Night

Översättning: Inger Johansson

Annonser

maj 20, 2007 Posted by | Betyg 4, Deckare, Ovanlig roman | | Lämna en kommentar