Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Vita nätter av Ann Cleeves

Vernissage i en liten by på Shetlandsöarna. Den okända konstnärinnan ställer ut tillsammans med den erkända och kända. Det är oroväckande tomt på vernissaget. Var är alla vänner som skulle kommit? Så börjar plötsligt en man att gråta dramatiskt, han vet inte vem han är, förtvivlad. Sen är han borta.

Dagen efter hittas han hängande i ett båtskjul i närheten. Ingen vet vem han är och han har inga papper på sig. Dessutom uppdagas att en man iförd clownmundering stått i samhället och delat ut lappar om att vernissaget var inställt pga dödsfall i familjen. Vem kan vilja mörda en man som ingen vet vem är, och vem kan vilja förstöra ett vernissage?

Liksom i Svart som natten, Ann Cleeves första bok som utspelar sig på Shetlandsöarna, får vi följa polisen Perez som tillsammans med sina kollegor undersöker fallet. Och liksom i Svart som natten är det här en okej deckare. Intrigen är varken löjligt enkel, komplicerad eller otänkbar. Jag stör mig inte på språket samtidigt som det inte är direkt lysande heller.

Det är helt enkelt en lagom bra deckare. Inte därmed sagt att den är dålig, utan tillräckligt bra för semesterläsning, men inte tillräckligt bra för att jag ska längta efter nästa bok i serien, om jag ens tänker läsa något mer av henne. Inte för att det är så dåligt utan för att jag hoppas få lägga min tid på något bättre.

400 sidor
Utgivningsår: 2008
Originaltitel: White nights
Översättning: Jan Järnebrand
Serie: Perez bok 2

Annonser

juni 26, 2008 Posted by | Betyg 3, Deckare | | 1 kommentar

Svart som natten av Ann Cleeves

När 17-åriga Katherine hittas i snön, strypt med sin egen halsduk, misstänker både polis och ortsbefolkning genast den gamle kufen Magnus Tait. Inte nog med att Katherine hälsat på hos gubben timmarna innan hon hittades, han var dessutom starkt misstänkt för en liten flickas försvinnande för många år sedan, även om han inte kunde bevisas skyldig och dömas då. Nu ser många det som en chans att äntligen få dit honom för båda morden.

Polisen Jimmy Perez dras liksom de flesta med i misstankarna mot Magnus men försöker ändå insistera på att de ska driva utredningen även åt andra håll, och inte låta sig förblindas av en uppenbarligen förståndshandikappad gubbe som tycker om flickor.

Men det visar sig att Katherine inte var någon enkel flicka. Hon kom till Shetlandsöarna tillsammans med sin far, och hade nog inte helt enkelt att komma in i gemenskapen i det lilla samhället, där alla känner alla och inga hemligheter bevaras särskilt länge. Kanske ville hon inte heller bli en del av samhället och utnyttjade sitt utanförskap. Hon höll till exempel på med en dokumentärfilm om Shetlandsöarna och dess befolkning. En film som sannerligen inte skulle platsa som en reklamfilm för öarna, utan som visade människor från deras allra sämsta sida. Kan Katherines skolprojekt ha varit så irriterande för någon att det faktiskt är värt hennes död? Perez kan inte släppa tanken på filmen, särskilt inte efter att de upptäckt att allt som rört filmen är borta, till och med filerna på Katherines dator.

Omdöme: Jag började läsa den här boken som bredvidläsning till Pamuk. Jag längtade efter en deckare som skulle sluka mig hel, som skulle locka till läsning och vara en motvikt till Pamuks intellektualitet. Jag blev besviken, åtminstone på de två första punkterna. Den var tyvärr inte särskilt lockande eller spännande. Det hettar inte till även fast bokens personer intresserar, men deras liv känns inte helt på riktigt och berör mig inte.

Och det är lustigt på sätt och vis. För stilen är klassisk deckare. Jag kan inte sätta fingret på vad som brister men det lyfter aldrig. Inte förrän de sista 30 sidorna och då bara i kanske tio av dem.

Lite intressant var det förvisso att läsa om Shetlandsöarna och hur det kan vara där, men i övrigt så var den en synnerligen medelmåttig deckare.

383 sidor
Utgivningsår: 2006
Originaltitel: Raven black
Översättning: Jan Järnebrand
Serie: Perez bok 1

mars 2, 2007 Posted by | Betyg 3, Deckare | | Lämna en kommentar