Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Rymmaren av Thomas Bodström

Thomas Bodström, en före detta justitieminister, kommer med en politisk thriller, som handlar om det politiska maktspelet bakom kulisserna och om en sönderfallande justitieminister. Kan det bli bra?

Svaret är att det kan bli okej. På samma nivå okej som många andra debutanter om man ser till språk. Visst ibland är det stolpigt. Ibland blir jag irriterad när vissa personer blir väldigt endimensionella, eller vid uppenbara missar, som att en person som det talas i telefon med ”ser glad ut”. Hur fan såg han det?

Berättelsen drar igång med ett mord på ett fängelse. En ökänd och fruktad torpet, är plötsligt inte lika fruktad, utan några andra fångar går ihop och dödar honom i träningslokalen. Ett mord är illa, men att den dödade fången ett par veckor före sin död, begärt förflyttning eftersom han fruktade för sitt liv, och fått avslag av generaldirektören är med facit i hand riktigt illa. Om det kommer ut är det inte bara fängelsedirektören som sitter löst. Det kan gå ändå upp till justitieministern som ändå har det rätt kämpigt.

En mängd personer får vi möta och följa: Susanne som på sitt nya arbete på rikspolisen inser att hennes chef inte riktigt följer lagens råmärken, Mattias den unge advokaten som dras mellan arbetets krav och hustruns förtvivlan hemma, Douglas den äldre advokaten som blivit alltför insyltad i kriminell verksamhet för att kunna dra sig ur, och sist men inte minst Gerd, justitieministern som nog inte var så lämplig på sin post ända från början. Nu har hon begått så många klavertramp att alla räknar med att hennes dagar är räknade. Själv tänker hon försöka ordna så att andra får ta smällen. Det måste finnas någon som hon kan offra istället.

Nu undrar du kanske var Rymmaren är? Det undrade jag också länge. Jag undrade även när introduktion av bakomliggande konflikter och av själva persongalleriet skulle sluta och handlingen ta fart. Jag trodde att det skulle dra igång när det började hända saker på sidan 216 av 445, men ack så jag bedrog mig. Själva romanen var alltså det intrigmakande och politiska rävspel som jag trodde var mer bakgrund. Där ser man.

Hela boken var mest en uppvisning i pinsamma uttalanden och överilade gärningar. Om det ska vara så här det går till i politiska kretsar och bland advokater och poliser så tappar jag definitivt förtroendet för alltihop. Lite intressant att ta del av vissa delar av rättsarbetet men det var nog det hela.

Jag undrar mest vart berättelsen och rymmaren tog vägen. Inte för att jag kan komma på en bättre titel, för det måste vara svårt att sätta en titel på en berättelse där inget stort egentligen händer. Mest ett massa småputtrande och armbågande. Och rävspel.

445 sidor
Utgivningsår: 2008

Annonser

juni 1, 2008 - Posted by | Betyg 2, Spänning |

3 kommentarer »

  1. Blev anti redan när jag hörde att TB skulle ge ut en bok. Låter som att mina farhågor var rätt. Så jag skippar den nog till förmån för andra mer lockande titlar.

    Kommentar av Emm | juni 1, 2008 | Svara

  2. ”Okay” är en bra sammanfattning av boken. Jag tycker den var HELT okay, och särskilt för att vara en debut – vilket många kritiker såklart glömmer rätt snabbt.
    Tror det finns lite potential, men samtidigt kräver det ju att Bodström jobbar mycket med att förbättra sitt skrivande och det vet man ju inte om han har tid med.
    Hur som helst, en okay bok, precis som du säger.

    Kommentar av Hieronymus | juni 13, 2008 | Svara

  3. Verkar inte särskilt bra om den har en sån konstig handling :S

    Kommentar av Emelie | juni 13, 2008 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: