Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Sex av Sara Villius

Det finns böcker som får mig att känna att det här är bra litteratur, o så bra, men jag hänger inte riktigt med och förstår allt. Att det känns som att något riktigt bra och fint svischar förbi så att det snuddar vid kinden. Men ändå förlorat.

Sen finns det böcker som känns bra men som jag inte förstår. Punkt. Till den kategorin av böcker hör Sex av Sara Villius.

Det börjar med att man får följa Myra, elvaårig tjej, som ser äldre ut än hon är. Hon ska åka till typ kolla men träffar istället en mycket äldre man som tar med henne på en tripp till Frankrike när hennes mamma tror att Myra hoppat på bussen till kollot. Myra och mannen gör vanliga saker, solar, badar, äter, sover. Att den äldre mannen gör andra saker med elvaåriga Myra antyds, men väldigt knappt. Däremot pratar han väldigt mycket om sex och sin sjukliga inställning till det.

Delarna om Myra känns på något konstigt vis aldrig obehagliga. Hade det kommit till deskriptiva sexskildringar hade jag nog backat. Nu är texten i boken oskyldig. Om det som sker mellan raderna är oskyldigt eller ej, är en annan fråga. Det är nästan lite fint, som att Myra är mannens räddning från den onda cirkel han är i.

Men sen bryts illusionen. Myra är tydligen bara påhittad av en kvinna, som eventuellt går till en terapeut och som kanske antagligen misshandlas av sin man. Man vet inte riktigt. Vad som tyvärr är tydligt är att hon hittat på Myra. Men varför? Och då tycker jag att det blir lite obehagligt. Varför hittar en vuxen kvinna på att en elvaåring åker till Frankrike med en mycket äldre man? Vad får hon ut av det? Det tycker jag är lite sjukare. Men kvinnan verkar å andra sidan långt ifrån frisk.

Sen kommer plötsligt chattkonversationer. Och jag fattar ingenting. Vem och varför? Är det kvinnan igen som låtsas vara Milly_femton_vårar fast egentligen 13? Man blir inte klok på det och ärligt talat bryr jag mig inte heller.

Men det gör mig lite ledsen för texten är bra. Sara Villius kan skriva. Men jag tycker nog att att bättre bindning av texten och lite mindre litterär komplexitet och lite mer klartext hade gynnat boken mycket. Nu blir det liksom konstigt för konstighetens skull, och komplicerat och otydligt som ett egenvärde. Som att det viktigaste inte är att texten blir bästa möjliga, utan att det blir så mycket pretto som möjligt. Och det förlorar den på.

Men den är långt ifrån oäven och väldigt snabbläst. Som en eftermiddag i solen.

135 sidor
Utgivningsår: 2008

Annonser

maj 11, 2008 - Posted by | Betyg 3, Ovanlig roman |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: