Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Kleopatras kam av Maria Ernestam

De har känt varandra rätt länge Mari, Fredrik och Anna och när Mari så brutalt får sparken från det företag hon varit med och byggt upp kommer idén upp att de ska starta ett företag tillsammans. Idén är Maris och hon föreslår att företaget ska hjälpa människor med just det som de behöver hjälp med. Tillsammans har de ju de mest skiftande erfarenheter och kunskaper, som täcker in allt från juridik till heminredning. Anna och Fredrik behöver inte många sekunders betänketid innan de är med på noterna.

De får rätt snart uppdrag av skiftande karaktär och rörelsen rullar på lite lagom. Men så plötsligt en dag kommer Annas granntant in till kontoret och anlitar dem för att säreget uppdrag. Hon vill att de ska ta livet av hennes nyligen pensionerade och fullständigt hemske make. Han har terroriserat och mästrat henne hela deras äktenskap, och så länge han arbetade har hon haft en fristad i hans arbetstider men nu är han hemma och kräver hennes fulla uppmärksamhet och uppvaktning dygnet runt. Nu närmar hon sig bristningsgränsen.

De inser och är helt överens om att det här är ett uppdrag som de inte kan åta sig. De skulle göra sig skyldiga till något brottsligt och det var inte direkt den här typen av uppdrag de tänkte sig när de startade Kleopatras kam. Men innan de hinner tacka nej till uppdraget är mannen plötsligt död och grannen är helt och fast övertygad om att det är de som hjälpt henne ur hennes fruktansvärda äktenskap. Snart är pengarna i deras hand och alla har de just nu stora behov av pengar så om tanten tror att det var de som utförde det hela, så låt gå. Även om de alla tre tycker att det känns lite olustigt.

Men så kommer granntantens gode vän. Han har hört om deras effektivitet och diskretion. Kan de möjligtvis tänka sig att utföra ett uppdrag åt honom också?

Omdöme: Det är något säreget med Ernestams berättelser. De rör sig i ett gränsland mellan verkligt och fiktion, och mellan moraliskt gott och ont. Och det lustiga är att hon får mig som läsare att acceptera både den ytterliga fiktionen som i Caipirinha med döden och det moraliskt onda i denna roman. Det är helt enkelt inte konstigt det som sker och det är en bedrift i sig att få något så udda att bli helt normalt.

På andra sätt är Ernestam inte särskilt originell. Språket är som språk är, varken mer eller mindre tycker jag. Och romanerna är inte uppseendeväckande bra, men absolut inte dåliga. De är helt enkelt okej och underhållande läsning, men om jag skulle vilja ha något stilistiskt snyggt skulle jag vända mig någon annanstans. Däremot så tänker jag med glädje ta mig an hennes andra roman som jag ännu inte läst, och det just på grund av originaliteten i berättelserna som för mig dit ingen annan svensk författare just nu för mig.

343 sidor
Utgivningsår: 2007

Annonser

september 7, 2007 - Posted by | Betyg 4, Vanlig roman |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: