Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Ett ögonblicks verk av Anders Paulrud

Axel är moderlös och bor med sin far och sin bror. Aldrig har han känt sig önskad eller älskad, alltid är det brodern och fadern mot honom. Lugn och lycka finner han däremot hos grannen, där vännen Dane finns tillsammans med sina föräldrar Linnea och Petter. De blir i allra högsta grad som en ställföreträdande familj för honom. Deras hus kallar han Paradiset, faderns hus är Helvetet.

Så när Axel är runt 18 år gammal händer det som inte får hända. De ska äntligen få upp flaggstången, brodern och han, men brodern tappar greppet, Axel orkar inte hålla själv och flaggstången faller på fadern och spräcker hans skalle. I testamentet lämnar han allt utom lite småsaker till den äldste sonen. Axel blir utan arv.

Tydligt är det att brodern inte vill ha kvar Axel i huset så Axel bestämmer sig för att emigrera till Amerika. Hur det ska gå till har han klart för sig. Tåg ner till Köpenhamn där han tar tjänst på en båt. Sedan måste de väl ha behov av en snickare där borta i Amerika? Han ger sig av men kommer inte längre än till Köpenhamn. Modet sviker honom. Båtarna är så stora och han vet inte längre om han törs. Så ser han en skylt om att rum uthyres. Öppnar dörren gör Line, som släpper in honom och där blir han kvar.

Långt senare, när han är tillbaka i Karlskrona igen väcks frågan hur det egentligen var med den där flaggstången. Det var inte så att han släppte med flit?

Omdöme: En fin bok om en svår barndom. En barndom som borde fått vara lekande och full av drömmar men där leken bestraffades och inget var gott nog. En oälskad pojke och hans väg till att bli vuxen och sedermera gammal. Den var fin den här boken tycker jag. Varm på något vis, i all kyla. Och jag drevs att läsa vidare om Axels elände och om hans glädje.

Lite konstigt var det dock när berättarperspektivet plötsligt blev Lines. Det var oväntat och ett grepp som inte använts tidigare i boken. Kanske borde det använts mer regelbundet och från början, inte bara där ett tag. Kanske hade det funnits andra lösningar på Paulruds berättartekniska dilemma. Det här blev lite konstigt och störde överenskommelsen mellan författare och läsare, eftersom den plötsligt bröts.

Jag tycker dock mycket om boken och rekommenderar den till alla som vill bryta av sin vanliga läsning med något annorlunda och vemodigt. Jag ser fram emot att läsa nästa bok av Paulrud. Det ska visst komma en riktig godbit här i maj.

308 sidor
Utgivningsår: 2003

Annonser

april 15, 2007 - Posted by | Betyg 4, Vanlig roman |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: