Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Den svarta boken av Orhan Pamuk

Galip lever med sin hustru Rüya i Istanbul. Han är fortfarande väldigt förälskad i henne och har så varit sedan han såg henne för första gången när han var fem år gammal. De är kusiner och då kom farbrodern hem från Europa med sin nya familj. Sin gamla familj med hustru och son brydde sig farbrodern inte alls längre om. Han tvingade dem till och med att flytta ut ur lägenheten de bott i, för nu skulle hans nya familj bo där. Visst var det väl en självisk handling men Galip var rätt nöjd. Förvisso förlorade han sin coola äldre kusin Celâl, å andra sidan kom ju Rüya in i hans liv, i hans ögon världens vackraste och han kom att få kämpa för hennes uppmärksamhet i år.

Men nu är de gifta och Galip är lycklig men lätt orolig. Vad gör Rüya egentligen hemma hela dagarna. Ligger hon bara i sängen och läser deckare, eller är hon ute och träffar människor som Galip inte känner? Han har en stark känsla av att något inte riktigt är som det ska. Men han lämnar lägenheten och åker till sin firma så som alla andra dagar. Och som alla andra dagar läser han noggrant, både en och två gånger, sin coola kusin Celâls kolumn i dagens tidning. Celâl har blivit en av Turkiets viktigaste skribenter och människor över hela landet, högt som lågt, läser hans texter med antakt, som om de väntade på att texterna ska berätta något livsviktigt för dem. Och nog bidrar Celâls flyktiga och hemlighetsfulla personlighet till hans status som viktig politisk skribent.

Så en dag när Galip kommer hem till lägenheten är Rüya inte längre där. Hon har just inte plockat med sig så mycket saker men det står klart att hon lämnat honom. En liten lapp säger just bara det och inget annat. Inget om vart hon tagit vägen eller om hon tänker komma tillbaka. Samtidigt är Celâl försvunnen. Det är å andra sidan inget ovanligt. Det ryktas om att han har ett flertal lägenheter i Istanbul, lägenheter som han inte berättar för någon om, ställen där han kan gömma sig.

Nu börjar en manisk och förtvivlad vandring över Istanbuls gator, pubar, källare och kyrkor. Galip söker Rüya på alla möjliga tänkbara ställen, hos förra maken, hon vänner de inte umgåtts med på år, gamla studiekamrater och slutligen börjar han söka även efter Celâl. Kanske hittar han Rüya om han hittar Celâl.

Omdöme: Pamuk är inte lätt att läsa. Nu menar jag inte att han därmed är svår, men det tar sin tid och sin energi. Man får ge så mycket, så mycket och visst får man något tillbaka, men lättläst är det inte. Pamuk tar oss med på en mustig och vindlande resa genom Istanbuls gator. Han leder oss genom fantasi och verklighet på ett sätt att vi inte längre vet vad som är vad. Har den där filosofen någonsin existerat och är verkligen teorin om bokstäver i människors ansikten bara den litterära uppfinning som det verkar vara. När det gäller Pamuk är man aldrig säker, och det tycks vara hans signum och stil.

På samma sätt jobbar han med berättarperspektivet. Boken utgörs varannat kapitel av berättelsen om Galip och varannat är en av Celâls kolumner. Men ibland är det minst sagt svårt att skilja dem från varandra, vilket gör att man till slut ställer sig frågan om det verkligen är någon skillnad. Och inne i berättelserna om Galip skiftar perspektivet. Oftast är det i tredje person men så plötsligt visar sig ett jag, som tycks vara Galip, men man är aldrig helt säker.
Intressant är det oavsett. Eller kanske egentligen på grund av detta. Det är osäkerheten och leken som gör det stilistiska. Kanske var det lite väl diffust och svårfångat i denna roman, men jag har för mig att jag mötte samma sak i den andra roman av Pamuk jag läst.

Och kanske är det värt det. Men man får kämpa många timmar och inte ge tappt. Så trevlig läsning och lycka till.

512 sidor
Utgivningsår: 1990
Originaltitel: Kara Kitap
Översättning från den norska översättningen: Jan Verner-Carlsson

Annonser

mars 23, 2007 - Posted by | Betyg 3, Ovanlig roman |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: