Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Svart som natten av Ann Cleeves

När 17-åriga Katherine hittas i snön, strypt med sin egen halsduk, misstänker både polis och ortsbefolkning genast den gamle kufen Magnus Tait. Inte nog med att Katherine hälsat på hos gubben timmarna innan hon hittades, han var dessutom starkt misstänkt för en liten flickas försvinnande för många år sedan, även om han inte kunde bevisas skyldig och dömas då. Nu ser många det som en chans att äntligen få dit honom för båda morden.

Polisen Jimmy Perez dras liksom de flesta med i misstankarna mot Magnus men försöker ändå insistera på att de ska driva utredningen även åt andra håll, och inte låta sig förblindas av en uppenbarligen förståndshandikappad gubbe som tycker om flickor.

Men det visar sig att Katherine inte var någon enkel flicka. Hon kom till Shetlandsöarna tillsammans med sin far, och hade nog inte helt enkelt att komma in i gemenskapen i det lilla samhället, där alla känner alla och inga hemligheter bevaras särskilt länge. Kanske ville hon inte heller bli en del av samhället och utnyttjade sitt utanförskap. Hon höll till exempel på med en dokumentärfilm om Shetlandsöarna och dess befolkning. En film som sannerligen inte skulle platsa som en reklamfilm för öarna, utan som visade människor från deras allra sämsta sida. Kan Katherines skolprojekt ha varit så irriterande för någon att det faktiskt är värt hennes död? Perez kan inte släppa tanken på filmen, särskilt inte efter att de upptäckt att allt som rört filmen är borta, till och med filerna på Katherines dator.

Omdöme: Jag började läsa den här boken som bredvidläsning till Pamuk. Jag längtade efter en deckare som skulle sluka mig hel, som skulle locka till läsning och vara en motvikt till Pamuks intellektualitet. Jag blev besviken, åtminstone på de två första punkterna. Den var tyvärr inte särskilt lockande eller spännande. Det hettar inte till även fast bokens personer intresserar, men deras liv känns inte helt på riktigt och berör mig inte.

Och det är lustigt på sätt och vis. För stilen är klassisk deckare. Jag kan inte sätta fingret på vad som brister men det lyfter aldrig. Inte förrän de sista 30 sidorna och då bara i kanske tio av dem.

Lite intressant var det förvisso att läsa om Shetlandsöarna och hur det kan vara där, men i övrigt så var den en synnerligen medelmåttig deckare.

383 sidor
Utgivningsår: 2006
Originaltitel: Raven black
Översättning: Jan Järnebrand
Serie: Perez bok 1

Annonser

mars 2, 2007 - Posted by | Betyg 3, Deckare |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: