Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Döden är en schlager av Ann-Christine Bärnsten

När en av Sveriges största schlagerstjärnor hittas brutalt knivhuggen i sitt eget hem, anar man inte att detta är det första mordet i en serie mord mot just schlagerartister. Den mördade har en bokstav inristat i pannan tillsammans med ett konstigt kors, förutom det faktum att offret fått tungan avskuren. I övrigt har man inte mycket att gå på. En stor person sågs i hissen, och stora fotspår har hittats på golvet, en cykel har setts utanför, i övrigt ingenting.

Så påträffas den mördades ex-pojkvän mördad även han. Knivskuren, tungan utkarvad och med en bokstav och ett konstigt kors. Polisen står maktlösa och pressen nafsar dem i hasorna. Och så påträffas ännu en mördad artist, denna gång ombord på ett tåg, fullt av musikfolk och säkerhetspersonal.

Martina Di Gombri är med i den särskilda utredningsgrupp som får fallet på sitt bord. Hon är en till synes snygg och kontrollerad person, men inuti råder kaos. Hon lider fortfarande av sviterna efter att brutalt överfall i hemmet något år tidigare. Nu har hon förutom anspänning-arna av ett krävande fall, även känt sig iakttagen de senaste dagarna. Hon har fått anonyma tysta samtal, blommor skickade till jobbet och hört steg i garaget. Men eftersom en bra kvinna reder sig själv berättar hon inget, inte ens för närmaste kollegan och vännen Johan.

Omdöme: Rätt kasst var det faktiskt. Blev trött på detta evinnerliga tjat om Martinas skönhet och stil på allehanda områden. Multibegåvade, vackra, fascinerande personligheter blir snabbt rätt tröttsamma istället för intressanta. Det perfekta, men lätt skadade är liksom inte så spännande. Då skulle nog Johan intresserat mig mer. Den till synes tråkiga, intelligente, ständigt beredde vännen, säkerligen hemligt förälskad i den perfekta.

Nej, detta var verkligen en rätt typisk debut. Inte särskilt mycket att komma med, det mesta irriterade mig helt enkelt. Handlingen var tafflig, morden klassiska, symboliken stapplande och persongalleriet rent ut sagt trist.

Inte en till Bärnsten blir det för mig. I så fall skulle det väl vara ”Ska vi plocka körsbär i min trädgård” men inte en till deckare.

395 sidor

Utgivningsår: 2005

Annonser

november 16, 2006 - Posted by | Betyg 2, Deckare |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: