Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm

Det är sommaren då den amerikanska flickan kommer till byn som allt börjar. Hon heter Eddie de Wire och hennes moster är en av stadsmänniskorna som har fina arkitektritade hus längs stranden. Men Eddie är inte som mostern vill att hon ska vara, Eddie är vild och oregerlig, Eddie blir snart vän med 13-åriga Bengt, vän och snart mer än så trots att det skiljer sex viktiga år dem emellan. Hon blir också vän och mer än så med jämnåriga Björn som är fosterbror med Bengt. Vad det är som pågår egentligen är det ingen som vet. Så försvinner plötsligt den amerikanska flickan. Det går rykten om att hon drunknat i tjärnens baksug. Det går rykten om att någon sett henne åka iväg i en bil, och att hon sett alldeles skräckslagen ut. Det går rykten om att Björn haft ihjäl henne, och att det var därför som han hängde sig på logen dagen efter. Vad som är sant är att Björns mor och Bengts fostermor skulle blivit komplett galen av sorg om hon inte fått Doris att koncentrera sig på. Doris den vingklippta, olyckliga, misshandlade tösen, som så väl behövde henne just där och då. Även om behovet var minst lika mycket det omvända.

I ungefär samma veva byggs huset i den dyigare delen av skogen och ålänningen och hans fru och dotter Sandra flyttar in. Sandra är harmynt, speciell och nästan bortglömd i föräldrarnas passionerade och stormiga relation. Så försvinner Sandras mamma. Enligt Sandra kom moderns tyske älskare och hämtade henne med helikopter. Ålänningen säger inget, i hans värld nämns inte modern alls längre.

Men Doris ser Sandra och bestämmer sig för att hon vill vara där Sandra är, och till slut når hon fram och de blir vänner, oskiljaktiga och mer än så. De leker lekar där Sandra är den amerikanska flickan och där Doris är Bengt, och andra lekar där Sandra är ålänningen och Doris är Lorelei Lindberg som Doris döpt Sandras mamma till. Så en dag hittar Doris kroppen efter Eddie de Wire i träsket, men vad Doris inte kan släppa är att Eddies kropp har på sig en röd regnkappa, en regnkappa som Doris sett på ett foto hemma hos Sandra, och då på Lorelei Lindberg. Doris börjar fundera över hur det egentligen står till med Sandras mamma, försvann hon verkligen, och vad vet egentligen Bengt, som verkar vara överallt hela tiden?

Omdöme: Jag hade hört så mycket om denna bok. Hört att den var jobbig att ta sig igenom, att det tog tid men att den var väl värd läsningen och att det var god litteratur. Jag är böjd att hålla med om allt. Det var tungt att komma igång, eller egentligen inte. Men det var en bok som man läser långsamt. Det gick liksom inte att stressa fram över sidorna och det gjorde mig frustrerad ibland, inte för att jag hade tråkigt under läsningen utan för att det tog sådan tid.

Samtidigt kan jag inte säga att jag är helt såld på boken. Det känns som att jag förstod den, den var inte svår på något sätt, men jag hade nog väldigt höga förväntningar, så höga att ingen bok i världen skulle kunnat infria dem, men jag tror att detta är en bok som kommer att finnas kvar hos mig, att Doris och Sandra kommer att dyka upp i mina tankar framöver, och det är väl ett betyg så gott som något. Men jo, nog kan jag rekommendera den alltid, men se till att du har tid på dig.

488 sidor
Utgivningsår: 200

Annonser

juni 3, 2006 - Posted by | Betyg 4, Vanlig roman |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: