Kärlekens historia av Nicole Krauss

Någonstans finns en man som heter Leopold Gursky. Han är gammal och enstörig. Han vill eller kan inte riktigt vara en del av den värld han lever i. Kanske har han en bästa vän i sin granne en trappa upp. Kanske har han hittat på vännen. Säkert är att han en gång för länge sedan bodde i ett europeiskt land där judar eller människor som kunde vara judar, inte stod så högt i kurs för att uttrycka det milt. Han levde där en gång i tiden, han var ung, han älskade en flicka som hette Alma, och han skrev en bok till henne, en bok om kärleken, kärlekens historia. Så flydde hon västerut och han blev kvar, blev kvar så länge att han till slut var tvungen att fly i panik, lämna sin mamma och bror, lämna sitt manus till sin bästa vän, och fly, bara fly. Och när han väl hittade Alma igen var hon någon annans men bar hans barn i sin famn.

Någonstans finns en man som heter Litvinoff. Han har flytt, han är flykting, han är ingen där han är nu och han vill inte att någon ska veta vem han är, men han vill däremot vara någon i den flickas ögon, som han kommit att älska. Att vara svår är att vara någon, att vara författare är att vara någon, men han kan ju inte skriva, inget kommer ur hans penna trots att han försöker.

Någonstans finns en flicka som heter Alma. Hon lever med sin mor och bror och fadern är död. Så en dag kommer ett brev till modern som är översättare. Hon hade skrivit något om en specifik bok och brevskrivaren undrar nu om hon skulle kunna tänka sig att översätta denna bok. Boken heter Kärlekens historia och är även berättelsen om flickans föräldrars ungdoms kärlek, och där finns den Alma som flickan är döpt efter.

Omdöme: Kritikerrosad är väl bara förnamnet på denna roman. Och nog var den väl bra. Litterär och fin. Men riktigt så såld som jag trodde och hoppades att jag skulle bli, blev jag nog inte. Slutet förklarar allt och gör boken så mycket bättre, fick jag sagt när jag slet med läsningen i mitten och tyckte att det var segt. Visst förstår man under läsningen att slutet kommer att binda ihop det hela på något sätt, eller man hoppas det innerligt, för vilken vits ska det annars vara? Och sen när det kommer, slutet, så vet jag ändå inte om det blev så bra som jag hoppades. Bättre än under tiden, javisst, men inte så fantastiskt som man sagt mig. Rätt bra men inte underbart och svindlande höjder.

Språket är fint och flyter som Ljusnan om våren. Gestalterna berör, är obehagliga och man räds för dem och med dem. Man överraskas av de litterära trick författarinnan använder sig av. Men oj, var det inte på riktigt?! Och det är egentligen rätt bra, men jag hade för höga förväntningar. Så läs den men släpp alla förväntningar. Läs att jag skrivit att den egentligen var rätt dålig, så blir den antagligen väldigt bra för dig.

346 sidor
Utgivningsår: 2005
Originaltitel: The History of Love
Översättning: Ulla Danielsson