Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Typ trettio av Lisa Jewell

Dig och Nadine träffades på gymnasiet mycket på grund av att de var lite udda personer båda två. Men de kom bra överens med varandra och blev inte så beroende av vad andra skulle tycka om dem. Det viktiga var att de hade varandra och på så vis kom de att bli självständiga och rätt coola. Så börjar ytterst snygga och coola Delilah på skolan. Snart står det klart för Nadine att Dig, hennes bästa vän och hemliga förälskelse, blivit huvudlöst förälskad i Delilah. Tyvärr är känslorna besvarade och eftersom Delilah mycket väl ser att Nadine är en rival, så försöker hon på alla sätt hålla henne borta från Dig. Det lyckas rätt väl. Under de två år som Delilah och Dig är tillsammans är inte Nadine och Dig vänner längre.

Nu typ tolv år senare är Dig och Nadine de bästa vänner. Dig har sina flirtar och Nadine ratar man efter man. Deras respektive måste ju passa in i den relation som Dig och Nadine har, och får inte på något vis hota det de har gemensamt. Så dyker plötsligt Delilah upp igen, snyggare än någonsin och Dig faller som en fura igen. Och Nadine som precis kommit fram till att det faktiskt egentligen är Dig hon vill ha, får se honom återigen totalt fokusera på underbara Delilah. Inte konstigt att Nadine tar till desperata och inte alls så genomtänkta åtgärder för att få Dig svarsjuk.

Omdöme: Det är bara att konstatera att Keyes är chiclitens okrönta drottning och att Jewell kommer så långt efter att de inte ens kan se varandra med kikare. Redan tidigt förstår man vad som ska ske (vilket man inte alls gör på samma sätt hos Keyes) och åtminstone jag undrade hur mycket elände som jag ska få gå igenom med dessa stackars människor innan de får bli lyckliga och jag får läsa något annat. Dessutom är boken dåligt uppbyggt, det känns inte särdeles trovärdigt och människorna är rätt osympatiska. Humorn är dessutom på en helt katastrofalt låg nivå. Det är inte roligt med hundar som kissar och människor som kräks. Det blir liksom inte komiskt någonstans när Jewell beskriver det.

Nej, ska jag läsa en Jewell till ska nog mitt behov av chiclit vara väldigt stort och urvalet väldigt påvert. Det ska nästan inte finnas några alternativ. Då kanske jag tar en och ger Jewell en andra chans

476 sidor
Utgivningsår: 2000
Originaltitel: Thirtynothing
Översättning: Marianne Mattsson

Annonser

oktober 17, 2005 - Posted by | Betyg 1, Chicklit |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: