Boktoka

En blogg om läsning – min läsning

Autografjägaren av Zadie Smith

Alex-Lis pappa dör samma dag som Alex-Li träffar Joseph för första gången. Alex-Li och Joseph är då i de nedre tonåren. De blir goda vänner mycket på grund av det intresse för autografer som Joseph hyser, och som Alex-Li på sätt och vis tar över.

De blir vuxna, ja eller åtminstone om man räknar efter ålder, och det är Alex-Li som lever på sitt yrke som autografman, medan Joseph sitter bitter på ett kontor och säljer försäkringar. Inte för att Alex-Lis liv nödvändigtvis är något att sträva efter. Efter en snedtripp på en liten tablett som han fått av en god vän, vaknar Alex-Li och finner att han kvaddat sin bil, brutit fingret på sin flickvän som nu är omåttligt sur på honom, har totala minnesluckor från den senaste veckan samt finner att han plötsligt har en autograf från Kitty Alexander, en legendarisk skådespelerska som det är helt omöjligt att få någon autograf av, varför de är väldigt dyra och eftertraktade.

Om Alex-Li blir uppspelt av att ha funnit autografen så är det inget mot hur bekymrade hans vänner blir. De anser att han måste ha förfalskat den och då är det enda de kan göra för att rädda sin vän undan total förnedring att försöka stjäla den från honom och förstöra den innan han hinner visa den för alltför många. Sagt och gjort. Bara det faktum att Alex-Li får ännu en med posten veckan efter.

Så när Alex-Li ska över till USA på en autografmässa bestämmer han sig för att söka upp Kitty Alexander.

Omdöme: Usch vad jag har dragit mig för att läsa denna bok. Fick den av min syster för flera år sedan och har haft den som ett dåligt samvete. Har hört mindre positiva omdömen om den vilket inte precis gjort saken bättre.

Men jag blev positivt överraskad. Denna bok upplevde jag inte alls som lika tung som Vita tänder, eller tungläst i alla fall. Men det är lustigt att de böcker som skrivs av nybritter är så lika i sätt och ton. Jag tänker på Hanif Kureishi och även Salman Rushdie som liknande exempel. Tonen är humoristisk på ett särskilt sätt och huvudpersonerna tycks leva i någon sorts rotlöshet och kaos. Som läsare blir man frustrerad och oroad över oförutsägbarheten i huvudpersonernas liv. Det är som en avsaknad av kontroll helt enkelt.

Så vad säger jag? Var den bra. Ja, faktiskt helt ok. Det är onekligen lite trevligt med en annorlunda bok ibland och en bok som denna fyller den funktionen väl och med finess.

407 sidor
Utgivningsår: 2002
Originaltitel: The Autograph Man
Översättning: Molle Kanmert Sjölander

Annonser

juli 2, 2005 - Posted by | Betyg 3, Förortsroman, Ovanlig roman |

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: