Vändpunkten av Leena Lehtolainen

Under en av de sista dagarna på sin mammaledighet tar Maria och hennes man båten ut till den skärgårdsö som hennes ungdomskärlek dog på i en olyckshändelse ett år tidigare. Inte bara därför, då ön även är vacker och omtalad bland seglare. Hon hinner knappt återgå i tjänst förrän hon blir tvungen att åka tillbaka till ön. Öns ägare Juha Merivaara har hittats död på exakt samma ställe som Harri dött. Kan det verkligen vara en slump och kan det vara så att även Harris död inte var en olyckshändelse utan ett verk av mänsklig hand?

I takt med att Maria börjar rota i familjeföretaget som Juha var vd för, börjar hon se att det finns spänningar inom familjen som är långt ifrån enkla.

Omdöme: Riktigt bra tyckte jag att detta var. Eller vad ska man säga. Jag gillade attityden i den. Att Maria var så mänsklig. Hon kände attraktion och det var inte så mycket mer med det. Inte någon stor sak som det måste bli något av och inget hon hade dåligt samvete för. En enkel mänsklig polis med lyckligt äktenskap och en gosig knodd. På något vis har det saknats tycker jag. Någon mänsklig och inte en schablon.

Däremot så måste jag säga att jag efter viss tankemöda, så här två veckor efter att jag läste ut boken, minns vem som begick mordet, men faktiskt inte varför. Och det är väl kanske inte det högsta betyget direkt. Å andra sidan, vem säger att man måste minnas alla bra böcker man läser? Gardells böcker älskade jag, men minns inte ett skit av.

Rekommenderar Lehtolainen och tänker, så snart jag tillåter mig, läsa en till deckare av henne.

375 sidor
Utgivningsår: 1998
Originaltitel: Tuulen puolella
Översättning: Marjut Markkanen
Serie: Maria Kallio del 3